Foto: AFP

Måndagsblogg

Är måndagsbloggen något som borde bli ett stående inslag kanske? Det kommer det så klart inte bli. Jag är alldeles för opålitlig för det, och inom tennisen passar det inte att ha stående inslag. För ibland kanske Wimbledon börjar, då vill man ju kanske skriva en text bara om den dagens spel. Och ibland kanske vi kommer från en challengervecka där det bara spelats i Mongoliet, och där ATP-spelarna inte varit i elden. Då kanske det inte finns så mycket att skriva om överhuvudtaget.

Men idag, då passar det ju att sitta och spåna lite om olika saker. Vi får se vad det blir.

Vi börjar så klart med Monte Carlo.

Alcaraz vann och vad man säger, skriver, och tycker om det handlar enbart om vad man har för förväntningar på honom, och på tennisen i stort.

Vi kan väl ta mina förväntningar. För de är givetvis de som betyder mest.

Alcaraz är den största talang jag sett. Han är den som har absolut bäst förutsättningar att bli så bra på tennis som det bara är möjligt. Av de nutida, och de forntida spelarna. Där det förstås bara är spelare i någorlunda modern tid som kan räknas. För innan dess var spelarna så långt ifrån nivåmässigt att det liksom inte går att uppskatta vad de hade kunnat hitta på i dagens tennis. Men från Federer och framåt, lite tidigare än det också kanske. Vi kan väl kasta med 70-talisterna också. Det blir närmare 40 år någonting av talang inom tennisens värld. Alcaraz är bäst. Talangmässigt alltså.

Otroligt nog skulle jag säga att Alcaraz också är den som varit uppe på den absolut högsta nivån. Det var väl två år sen det när han skulle vinna Franska öppna men fick kramp i semifinalen mot Djokovic. Då, veckorna innan och runt den turneringen, då var han uppe på en nivå som ingen annan varit även om…ja, det beror kanske lite på hur korta perioder man ska tala om. När allt klaffade, då hade Alcaraz då nog den högsta nivån. Men om man sätter måttstocken efter att man kanske ska kunna spela vettigt i några matcher i rad, då har nog Sinner tagit över det där världsrekordet det senaste året.

Förstår ni vad jag menar?

Jag tycker att Alcaraz i grund och botten är ganska bra så att säga. Och det är utifrån det jag bedömer honom.

Därför är jag måttligt imponerad av honom just nu. Det är spretigt. Det är taktiskt och inställningsmässigt snudd på dåligt. Hans vilja att hela tiden försöka slå det perfekta slaget, ett slag i taget, istället för att försöka få ihop sitt spel till en helhet. Jag förstår inte det där riktigt. Men jag tror däremot jag förstår förklaringen. Alcaraz kan spela sådär, för att så länge Sinner inte är med, då räcker det i alla fall. Konkurrensen är ganska begränsad. Alcaraz är en av de bästa någonsin. Det är ingen annan spelare just nu när Sinner är avstängd och då blir det som det blir.

Det som jag tycker är avgörande för Alcaraz, det är hur han hanterar det när Sinner är tillbaka med sin nivå. Om Alcaraz då kan höja sig genom att sluta försöka slå det perfekta slaget vid varje tillslag och istället försöker bli den mest effektiva spelaren han kan vara.

För jag måste säga det. Han är inte 12 år längre. Han är 22 år gammal numera. Och jag förstår ju vad han försöker göra. Han nöjer sig inte med någon nivå förrän allt är perfekt, men hur länge ska han söka efter det och därmed inte uppnå sin fulla potential, troligen? Det är väl någon procents chans att han faktiskt blir den ultimata, perfekta tennisspelaren om han får till allt han försöker med. Åtminstone i enstaka matcher skulle det kanske kunna vara möjligt. Men det är knappast troligt. Om han vill bli så bra som möjligt lär han nog snarare börja försöka få ihop sitt spel snart. Att sänka svårighetsgraden något i sina transportslag, och försöka spela lite mer som en vanlig tennisspelare. Om än i så fall kanske tidernas bästa spelare. Men det återstår väl att se om det räcker för honom.

Alcaraz vann i Monte Carlo. Jag tycker det var några fina matcher. Särskilt mot Fils i kvarten. Men jag måste ju säga som det är. Om det är Fils som är Alcaraz främsta utmanare i en mastersturnering. Då är tennisen nere i ett djupt, djupt, djupt hål. Det är absolut inget nedsättande mot Fils. Han börjar bli en väldigt bra spelare men om han ska vara näst bäst i världen, som han nog var den här veckan, då kommer det bli lite för enkelt för de bästa spelarna att vinna turneringar framöver. För säg så här. Sinner. Han kommer inte torska mot några filsar särskilt ofta de kommande åren så att säga.

Något mer att säga om Monte Carlo?

Skulle väl vara att jag tyckte det var en väldigt fin turnering. Man uppskattar ju de här riktiga mastersturneringarna som spelas över en vecka lite mer nu för tiden och jag tycker verkligen jag kunde uppskatta den här turneringen. Sen så, man måste ju se svaghetstecknen. Davidovich och de Minaur i semi, Musetti i final, det är inte som det var förr nivåmässigt. Det är inget som gör något roligare att skriva det hela tiden men att ljuga, att försköna, det har väl aldrig riktigt varit min grej kanske.

Den här veckan är det Barcelona. Och Munchen, men framför allt Barcelona. Här har vi lottningen till den.

32-lottning är vad som gäller. En gammal hederlig 32-lottning ska sägas. Så här såg ju nästan alla lottningar ut förr i tiden. Medan det numera nästan alltid är så att 32-lottningar förvandlas till 28-lottningar, att de högst seedade står över första rundan alltså. Nytt för i år det här. Barcelona har i många år haft en 48-lottning, så startfältet är lite mindre än vanligt.

Bra klass. Alcaraz brukar ju sällan lämna återbud på grund av att han spelat mycket så han kommer säkert till start. Ingen Musetti däremot som lämnade återbud efter finalen igår.

Men som sagt, bra klass ändå med Ruud, Rune, Tsitsipas, Fils, de Minaur med flera. De Minaur måste man ju nämna förresten. Han var för mig det kanske största utropstecknet i Monte Carlo. Visst kommer det lite av att vägen framåt i grusturneringarna numera är mer framkomlig, men de Minaur var också mycket bättre än han någonsin varit på grus tidigare. Han skulle verkligen tillföra något om han kan fortsätta hålla den där nivån. För att möta en de Minaur som är omöjlig att slå igenom, det kan bli bökigt för alla på grus. Utom Sinner kanske.

Vi kan väl ta Munchen också. Där det i vanlig ordning kommer regna under hela veckan i stort sett enligt prognosen så vi får väl se hur festligt detta blir. Ingen snö i alla fall, ser det ut som.

Munchen som, otroligt nog får man kanske säga, blivit 500-turnering till i år. Världens sämsta turnering blir upphöjd en kategori. Man hade ju velat veta vad som låg bakom där kanske. Startfältet andas åtminstone inte så mycket mer 500 än vad den här tidigare 250-turneringen brukat göra.

Det är väl Cerundolo som kanske skulle kunna utmana Zverev om Zverev inte sänker sig själv här vilket han i och för sig varit ganska bra på den här säsongen. Kul också att se vad Mensik kan göra här. Många ser honom som världsetta efter titeln i Miami. Det gör kanske inte jag, men han är duktig på grus och självklart, en intressant spelare är han sannerligen. Nu börjar han bli seedad i turneringarna också. Det kommer hjälpa.

Precis som alltid. Matcherna från Barcelona och Munchen kommer listas i matchlistan på startsidan här på TVmatchen. För tennis är ju viktigt, eller hur?