Foto: AFP

Min topp-50 – Plats 16-14

Första siffran är spelarens placering på min ranking. Siffran inom parentes är spelarens atp-ranking.

16, (17) Lorenzo Musetti

Hur ska man egentligen jämföra spelarna på rankingen just nu med varandra? Ja, men låter bara mig göra det är ju svaret, men inte är det enkelt. Särskilt inte med Musetti skulle jag säga. Det är extra svårt att väga grusspecialisterna mot de vanliga spelarna.

Eller ja, grässpecialisten Musetti ska jag givetvis säga. 12-3, 80% vunna matcher på gräs i somras där semifinalen i Wimbledon sannerligen sticker ut. Visserligen en superlottning fram till kvartsfinal där han slog Fritz, otroligt bra gjort det. Men det ska sägas att han veckan innan Wimbledon var i final i Queens och veckan innan det i semifinal i Stuttgart.

Nu skulle jag kunna ge mig på något slags försök att vrida det till att det finns en logik i att grusspecialister kan vara bättre på gräs än på hardcourt men det skulle bli sjukt krystat. Det kanske går, men det är inte så det är. Det är totalt ologiskt att Musetti gjorde de resultat han gjorde på gräs i somras.

Det man istället kan spåna lite kring är att tänk om han tog noggrannheten från grässäsongen och kastade in den i sitt spel på grus. Då skulle det bli ganska bra där kan jag ju säga. För han har inga bra gräsegenskaper, Musetti. Han har egentligen inte rätt sätt att röra sig. Han har jättestora svingar. Serven är okej men inte superbra. Nej, det var bara att han var maximalt noggrann och det kan räcka på ett underlag där noggrannheten är allt. Så har han ju rätt bra bollkänsla, talang, kan man kanske kalla det. Ganska bra på gräs där robotar som måste få bollen perfekt till sig ofta har det ganska svårt.

Massor av poäng på gräs den här säsongen alltså. Men ändå ungefär den ranking där han brukar ligga. Man kan då gissa att det kanske var lite sämre på grus än det brukar i somras då? Och jodå, så var det. Han hade faktiskt en rätt risig grussäsong. Vilket gör att han har rätt bra läge fram till grässäsongen att kunna klättra på rankingen. Bra topp-10-chans skulle jag säga innan raset lär komma i mitten av sommaren för säg såhär, visst var han med sina mått fantastisk på gräs i somras, men det där kommer ju inte hända igen överhuvudtaget.

15, (13) Holger Rune

Två grejer som är lite konstiga här tycker jag. Den första, att jag placerar Rune lägre på min lista än på atp-rankingen. För jag tycker ju att han är rätt bra. Men ännu mer konstigt skulle jag säga att han är rankad 13 i världen när han inte var bättre än han var i år.

Svaret är att han återhämtade sig under hösten när många andra är dåliga. Semi i Paris och Basel, där rasade det in poäng. Semi i Tokyo några veckor tidigare och under andra halvan av säsongen också semi i Cincinnati. Så det var väl sådär lagom malande bra under andra halvan av året ändå. Medan den första halvan faktiskt inte alls var bra.

Varför går det då inte bättre? För jag tycker att Rune är en helt självklar topp-10-spelare i grunden. Både sett till att spelarna på de sista topp-10-platserna inte är omöjliga direkt, men också för att han är en stor spelare. Kanske inte så stor som han själv ser sig som dock. Han pratar fortfarande om sig själv som en i den nya topp-3 tillsammans med Sinner och Alcaraz. Man önskar ju att man hade det självförtroendet kanske.

Självförtroende har han fortfarande, men spelet har inte hängt med riktigt de senaste, egentligen är det väl de två senaste säsongerna. Han startade visserligen den här säsongen topp-10, men då hade han under 2023 tappat från att i slutet av 2022 varit topp-5. I en ålder då man normalt inte tappar på rankingen.

För mig handlar det om att det är lite oklart vad han egentligen ska göra. Hans serve är bra. Han har ett bra offensivt spel. Men han har också noggrannheten och oviljan att missa som sin största styrka. Det där är inte helt lätt att få ihop, att hitta den rätta balansen och det är där det brustit de senaste säsongerna skulle jag säga. Han skulle behöva hitta en tydligare linje kring vad han egentligen vill göra. Nu blir det istället oftast lite av allt.

21 år gammal. Det finns angränsande till oändligt med tid för honom att bli den där toppspelaren som han ska vara och det positiva för honom är att han nog har en vilja större än de flestas att lyckas. Så han kommer lyckas. Det är bara en tidsfråga.

14, (16) Hubert Hurkacz

En fullt naturlig utveckling den här säsongen när Hurkacz gick från topp-10 till att inte vara topp-10 även om jag tycker att raset till slut blev lite häftigt. Så han hamnar svagt högre upp på min ranking än på atp-rankingen.

Men det är inget konstigt det här. Det konstiga är att han var topp-10 under flera år för helt ärligt, en så fantastisk spelare är han inte.

Enligt alla siffror är han en av de bästa servarna på atp-touren. Jag vet inte. Det borde inte vara så. Visst är han stor och stark och serven är bra men inte särskilt svårläst och nja, de borde vara bättre på att komma åt honom.

Sen är han jättebra i spelet för att vara en servekanon men också ganska så klumpig och forehanden kan ibland klappa ihop. Plus att han är en av de svagare spelarna mentalt.

Han har allt, men jag tycker inte han har det som krävs för att vara topp-10 och det är han nu alltså inte längre, trots att hans 40-19 i matchstatistik på touren i år egentligen är bra nog för att åtminstone vara precis på gränsen till topp-10.

196 centimeter lång står han listad som på atp:s hemsida. Vi pratar ju ibland om de här knattarna som nog stått på tå när de blivit mätta. Hurkacz tvärtom skulle jag säga. Jag tror att han är två meter lång i verkligheten.

Född 1997 är han. Han känns ju lite äldre än så, gör han inte?