Nadal fick busa med Djokovic en sista gång. Foto: Martin Bernetti/AFP.

Nadal fick busa med Djokovic en sista gång

Rafael Nadal fick leka en sista gång. Nadal fick jävlas med Djokovic en sista gång. Men nej, valet föll på att han busade med Novak Djokovic en sista gång. För det var väl just vad det var. Det var ju liksom inte som att han höll på att vinna direkt. Men lite bus blev det ändå.

Nadal hängde på repen hela matchen

I boxning brukar man prata om att man ”hänger på repen”, en fras som jag verkligen gillar. Man hänger där. Man håller ut. Man hoppas på att något ska hända om man bara tar lite mer stryk. Tills man antingen helt enkelt blir knockad, eller själv förlikar sig med att det inte längre går. Det var sannerligen det Nadal gjorde idag. Han hängde på repen väldigt länge. Det lite lustiga är dock att det var precis när han gav upp som matchen svängde, och han fick till det där avslutande buset.

För man ska säga det. Det var inte direkt någon jämn match. Om man skulle sätta ett resultat, på poäng så att säga. Om man skulle bedöma hur bra spelarna var, då var det här en 6-1 6-1 match. Så mycket bättre var Djokovic. Det var liksom inte minsta snack. Det var en fullkomlig överkörning.

Djokovic i gamla positiva mönster

Jag tycker egentligen inte att Nadal var sämre än jag hade trott. Däremot, Djokovic. Som han kom in i gamla mönster. När man säger gamla mönster brukar man oftast mena något negativt. Här något extremt positivt. När Nadal stod på andra sidan så funkade Djokovic offensiv plötsligt bättre än på länge och han spelade exakt så som han monterade ner Nadal förr i tiden. Han utnyttjade Nadals korta returer till max och såg till att hela tiden ha precis lagom press på Nadal för att Nadal skulle vara i konstant tidsnöd. Nadal räckte inte till. Han var inte lika säker som Djokovic. Hade inte samma offensiv. Och han var inte tillräckligt snabb för att hänga med. Djokovic var överlägsen. På allt.

Nadal fick Djokovic att brinna av en gång till

Men så har Nadal det där. Det. Jag skrev om det, var det i morse tro. Allt smälter ihop här under OS när det är så enormt mycket sport. Han har en kärlek till att spela, Nadal. Att spela, och att tävla. Och det otroliga är att jag tror att han efter den här matchen är rätt nöjd. Jag tror inte att han själv tror att han riktigt kan vara uppe på rätt nivå för att slå Djokovic längre men att han ändå fick busa lite med honom, jag tror han är nöjd med det. Han fick spela en gång till, tävla en gång till, och jag tror det räcker. Sen tror jag inte han tänker på det själv, men jag tycker det var rätt härligt att han fick Djokovic irriterad en gång till. Och att han fick Djokovic att ytterligare en gång i någon mån skämma ut sig genom att gå i klinch med publiken. När han, efter fyra raka förlorade gem var det väl, bröt Nadal fram till 5-4 i andra set och därmed i stort sett avgjorde matchen kunde han inte låta bli att gestikulera till publiken av irritation över att ingen hejade på honom. Som sagt, jag tror inte Nadal bryr sig om det men jag tycker om det. Att han ännu en gång fick Djokovic att brinna av för att så få hejar på honom. För det säger just det där. Att Nadal i alla fall fick vara med och tävla, busa en gång till även om han ärligt talat aldrig var ens i närheten av att räcka till spelmässigt.