De stökade lite efter matchen, Draper och Felix. Uppfriskande! Foto: AFP.

Stökigt och kvartsfinalklart i Cincinnati

Äntligen börjar de stöka lite grann, valparna. Jag tvivlar på att det finns någonting som tennisen skulle behöva mer än att några av de här svärmorsdrömmarna börjar uppföra sig åtminstone lite, och ännu hellre, bli åtminstone en uns osams.

Otroligt märkligt sätt som tennisen utvecklats på senare år egentligen. Från att spelarna i största allmänhet var osams i…alla år skulle jag säga, började de två bästa plötsligt vara kompisar i början av 2000-talet. Federer och Nadal, ni vet. Jag tror att den här maniska kamratskapen som vilat över ATP-touren de senaste 20 åren härstammar just därifrån. De bästa visar alltid vägen och när Federer och Nadal började stå och kramas vid nätet och vid sidan om banan, då ville förstås alla andra göra det.

Många år senare skulle jag säga att vi nu de senaste åren hamnat i ett läge där det faktiskt går ut lite grann över underhållningsvärdet att alla är så goda vänner, och alla uppför sig så bra. Jag tror många känner att de där riktigt stora idrottshändelserna sker när det finns någon slags konflikt mellan de som spelar. Inte bara mellan de som sitter och hejar. Inom rimliga gränser givetvis. Att börja mucka gräl med sina meningsmotståndare, det finns väl knappt något jag håller som mer idiotiskt. Men jag minns tiden då det faktiskt var lite krisp när Federer och Nadal möttes, där det fanns en liten konflikt mellan fansen i alla fall. Jag minns när det liksom inte fanns någon gråzon kring huruvida man hejade på United eller Arsenal på den tiden då Roy Keane och Patrick Vieira började stöka redan i spelartunneln inför matchen. Sen minns man ju några NHL-möten också för 20-talet år sen när spelarna fokuserade mer på att slåss än att spela hockey mot varandra. Det är så klart överdriften, när det går alldeles för långt.

Men oavsett vilket, jag skulle säga att tennisen blivit på tok för snäll. Jag varken hoppas, förväntar mig, eller vill att spelarna ska stå och slita tröjorna över huvudena på varandra vid nätet för att på bästa sätt kunna banka på sin motståndare men någonting. De kan väl skrika lite på varandra, de kan väl åtminstone låta bli att ge bort poäng, och de behöver väl inte vara gladare när de förlorat än när de vunnit? Tänk matadoren i Tjuren Ferdinand. Jag vill liksom att de ska göra någonting. Annat än att allt ska vara ett enda stort kramkalas.

På det ämnet, två uppfriskande händelser från gårdagen i Cincinnati tycker jag.

Som förståsigpåare är det lätt att börja skrika om att Draper fuskar här. Och att gå på Felix och kommentatorns linjen att man direkt kan se vad det är som händer, och även slå fast att Draper aktivt fuskar som inte erkänner som det är.

Jag har rullat videon rätt många gånger nu och jag skulle säga att jag är sisådär 80% säker på att Felix har rätt. 80%, kanske inte något man fäller någon för mord på direkt så att säga.

Det jag tycker missas i bevisförningen är att det hela slutar i en nätrullare. Om det inte varit en nätrullare hade det varit 100% säkert. En boll kan inte få överskruv när den slås på det där sättet utan att den går i marken efter att man slagit till den. Det är fysiskt omöjligt och alla som hållit på med en bollsport vet och förstår det. Okej, kanske inte alla, men alla som hållit någon slags nivå och som förstår hur en boll rör sig.

På tal om bollsporter. Jag skulle säga att vi här hamnar i en situation som ibland uppstår i padel. Där går man just på skruven på bollen för att avgöra om den tog i glaset eller i marken först, ute eller inne. Men där finns det också en situation där bollen studsar exakt i skarven, all kraft och skruv försvinner ur bollen och den bara dör. Jag har faktiskt inte spelat tillräckligt med padel för att veta om det finns någon tydlig regel för hur man gör i det läget när bollen är 50% inne och 50% ute. Det enda jag vet är att det inte finns någon regel i tennis för motsvarande situation. Som är just den situation som jag ser här. Draper tar bollen när den är väldigt nära marken och i teorin skulle han kunna ta den exakt när den studsar. Enda sättet att då avgöra om bollen var i marken efter tillslaget är då på skruven. Om den var i marken efter racketen blir det i någon mån överskruv, underskruv, det normala när man slår en sån volley är omöjligt.

Men där försvinner alltså alla bevis, eftersom det blir en nätrullare neutraliseras skruven och alla bevis försvinner.

Kvar blir någon slags indiciekedja där jag tycker det låter som att bollen går i marken efter att Draper slagit till den. Jag tycker också det ser ut på bollbanan som att det är överskruv i bollen redan innan den tar i nätet. Men som sagt, jag kan inte säga med hundra procent säkerhet vad som hände. Jag tvivlar på att Felix, som tittar bort innan bollen ens studsar, kan göra det heller. Däremot så, som sagt, 80% kanske är i underkant. Jag är rätt säker på att det skulle varit Felix poäng men att säga att det här är en hundraprocentare, då har man fel. Eller bättre syn än mig. En bättre upplöst bild på när Draper slår sitt slag skulle också kunna lösa det hela men någon sån bild ser i alla fall inte jag på Youtube.

Han kunde låtit bli kramen där efter matchen tycker jag, Felix. För han tyckte ju att Draper fuskade. Men ändå lite uppfriskande med en liten konflikt. Jag gillar det.

Kanske lite mindre att säga om, men väl ytterligare uppfriskande. Alcaraz var inte nöjd efter sin förlust mot Monfils.

Man måste liksom inte alltid stå med mössan i handen och berätta om hur fantastisk motståndaren var. Man kan också köra på det ärliga spåret och bara göra så här. Jag tror att Alcaraz fick ett gäng nya fans igår i alla fall.

Kvartsfinaler i Cincinnati senare idag. Vi kör ett försnack till det tycker jag. Men inte nu, lite senare.